Som så många andra har jag tillbringat en hel del av min semester med att njuta av solen och slösurfa på mobilen. En dag stötte jag på ett inlägg där en SMS-livräddare delade med sig av sin första insats. SMS-livräddare är ett system där utbildade frivilliga får larm i sin mobiltelefon om ett misstänkt hjärtstopp anmälts i deras närhet. I inlägget beskrivs hur hon, tillsammans med fyra andra SMS-livräddare, var först på plats och kunde påbörja livräddande insatser innan ambulansen kom fram.
Jag är själv utbildad i hjärt-lungräddning (HLR) och har tidigare varit instruktör. Därför kände jag att detta var ett naturligt steg för mig. Jag började genast undersöka hur jag kunde registrera mig, men till min stora besvikelse upptäckte jag att vi i Region Örebro inte har den möjligheten.
När jag frågade runt bland mina vänner visade det sig att det så sent som i våras fanns ett förslag på regionfullmäktiges bord att ansluta Region Örebro till systemet. För mig, och förmodligen för många andra, framstår detta som en självklarhet – att använda modern teknologi och frivilliga insatser för att rädda liv.
Men i debatten, som gränsade till det tragikomiska, argumenterade Socialdemokraterna i Region Örebro emot förslaget, vilket slutade med att det röstades ner. Argumentationen var svår att förstå och ännu svårare att acceptera, med tanke på de positiva effekter som SMS-livräddare har haft i andra delar av landet. Debatten summerades bäst av Anna Ragén (M) som konstaterar att ” om medborgarna lyssnar på det här, då tycker de att vi är helt galna”.
Det politiska styret anser att det saknas tillräcklig evidens kring effekterna av systemet, vilket delvis är sant. Tekniken är relativt ny så det har helt enkelt inte hunnits göra några omfattande studier. Däremot finns det flera mindre studier som visar på positiva resultat, både i Sverige och utomlands.
I Danmark har man presenterat data från Köpenhamns första år med ett system där frivilliga livräddare larmas vid misstänkta hjärtstopp. Under denna period var en eller flera frivilliga livräddare på plats före ambulansen vid 42 % av hjärtstoppen. Forskarna rapporterar även att i de fall där frivilliga livräddare var först på plats, defibrillerades patienter tre gånger så ofta innan ambulansen anlände. Även om studiens omfattning var relativt liten, redovisar forskarna en förbättrad 30-dagarsöverlevnad för patienter i den grupp där frivilliga var först på plats.
Även i Sverige finns en studie som visar att frivilliga livräddare var först på plats vid en tredjedel av hjärtstoppen. Forskning från Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset samt från Högskolan i Borås visar att hjärt-lungräddning som utförs innan ambulansen anländer fördubblar överlevnadschanserna vid hjärtstopp. Man konstaterar också att andelen patienter som får denna livräddande hjälp ökat markant tack vare insatser från frivilliga SMS-livräddare.
I Sverige räddar hjärt-lungräddning en människa till livet var sjätte timme och chansen att överleva minskar drastiskt för varje minut som går utan hjälp. Att kunna aktivera närliggande, frivilliga livräddare är en enkel och effektiv lösning som kan göra stor skillnad.
Socialdemokraterna i Region Örebro bör se sig själva i spegeln och fråga sig om de verkligen kan stå för sitt beslut. De bör även fråga sig hur de skulle må om det var deras närstående som fick ett plötsligt hjärtstopp, medvetna om att de aktivt röstat ner ett förslag som drastiskt skulle öka chansen för överlevnad.
Jag uppmanar Socialdemokraterna i Region Örebro att omvärdera sitt beslut. För varje liv som kan räddas, för varje familj som slipper sorg, och för varje hjärta som får en ny chans att slå. Vi har invånare som är utbildade och villiga att hjälpa till, ge oss bara verktygen!
Det är bokstavligen en fråga om liv och död.